Denna sida listar vanliga frågor om Wikimedia Foundation. Andra frågor besvaras här. (Den sidan är på engelska.) Kontakta oss gärna om du inte hittar svar på din fråga här eller där.
Vad är Wikipedia?
Wikipedia är en webbaserad kunskapsbank som byggs av frivilliga redaktörer från hela världen. Det är resultatet av ett lagarbete som påbörjades 2001, och vem som helst kan redigera materialet när som helst. Redaktörer samarbetar för att skriva om praktiskt taget alla ämnen, från gammal historia till vetenskap och konst. Wikipedia finns på hundratals språk och har över 45 miljoner artiklar. Det är helt ideellt och oberoende, och sköts av vanliga människor. Man behöver inget godkännande och inga särskilda kvalifikationer för att redigera.
Hur förblir Wikipedia pålitligt och neutralt?
Wikipedias frivilliga redaktörer hänvisar till tillförlitliga publikationer som stöd för innehållet i artiklarna, så att du som läsare kan verifiera fakta vid källan. Innehåll som ska ligga kvar på Wikipedia måste skrivas ur ett neutralt perspektiv och baseras på tillförlitliga källor. Redaktörerna använder också så kallade bottar (automatiserade program för specifika uppgifter) och övervakningsverktyg för att regelbundet granska artiklar som skrivits eller redigerats, för att de ska vara pålitliga och neutrala. Wikipedia baseras på en öppen modell, så dess innehåll är under ständig utveckling: det växer och förbättras med tiden. Du kan också följa de diskussioner som leder till ändringar. Tyvärr förekommer ibland vandalisering av Wikipedia-artiklar, men de allra flesta redaktörerna har goda syften. Merparten av vandalismen på webbplatsen försvinner snabbt, ofta inom några sekunder.
Vad är Wikimedia Foundation?
Wikimedia Foundation är den ideella organisation som stöder Wikipedia, de andra Wikimedia-projekten för kostnadsfri kunskap och deras arbete för allmänt tillgänglig, gratis kunskap. Vi gör det genom att göra Wikimedias webbplatser snabba, säkra och lättillgängliga för alla, genom att försvara Wikipedia och våra frivilliga redaktörer mot juridiska hot, bygga nya funktioner och verktyg för att göra det enkelt att läsa, redigera och dela kunskap från Wikimedias webbplatser, samt genom att stödja de grupper av redaktörer som bidrar till Wikipedias och Wikimedias webbplatser. Vi hjälper också till att lägga ut ny kunskap online, minska hindren för åtkomst och göra det enklare för alla att dela med sig av vad de vet.
Wikimedia Foundation är en ideell organisation med kontor i San Francisco, Kalifornien, USA. Den är skattebefriad enligt paragraf 501(c)(3) i USA:s skattelagstiftning.
Vilka andra Wikimedia-projekt för kostnadsfri kunskap stöder ni?
Utöver Wikipedia stöder Wikimedia Foundation ett antal kostnadsfria kunskapsprojekt, inklusive:
- Wikimedia Commons – ett kostnadsfritt licensierat arkiv med bilder, video och mediefiler
- Wiktionary – ett gratis, flerspråkigt lexikon
- Wikiquote – en resurs med citat från kända människor och konstnärliga verk
- Wikibooks – en samling böcker som innehåller kommenterade texter, instruktioner, läroböcker med mera
- Wikisource – en samling källmaterial och översättningar av källtexter
- Wikispecies – en artförteckning som omfattar djur, växter, svampar, bakterier, arkéer, protister och andra livsformer
- Wikinews – en samarbetsbaserad nyhetsresurs där vem som helst kan rapportera händelser runt om i världen
- Wikiversity – en bank med utbildningsresurser, undervisningsprojekt och forskning för användning på alla utbildningsnivåer
- Wikidata – en samarbetsbaserad och flerspråkig databas med information som används i Wikimedia-projekt
- Wikivoyage – reseinformation för platser runt om i världen
- MediaWiki – programvaran med öppen källkod bakom alla Wikimedias webbplatser
Är Wikipedia, eller Wikimedia Foundation, kopplat till WikiLeaks?
Wikipedia och Wikimedia Foundation har ingen koppling till WikiLeaks. Även om båda använder termen ”wiki” i sitt namn har de alltid varit helt separata och oberoende projekt.
Hur finansieras Wikimedia Foundation?
Wikimedia Foundation finansieras främst genom bidrag från miljontals människor runt om i världen. Den genomsnittliga gåvan motsvarar cirka 125 svenska kronor, och vi är tacksamma för att så många människor värderar Wikipedia och vill slå vakt om dess framtid. Vi tar också emot stöd i form bidrag och gåvor från institutioner. (Se vår lista över bidragsgivare för mer information.)
Wikimedia Foundation har status som en 501(c)(3)-organisation enligt amerikansk lag, vilket innebär att det är skattebefriat i USA. Penningbidrag från andra länder kan också vara avdragsgilla – på sidan om avdragsmöjligheter finns mer information. På sidan om gåvometoder får du reda på hur du kan lämna bidrag via kredit- eller betalkort, PayPal, Amazon och andra kanaler. Om du har frågor är du välkommen att kontakta oss på donate@wikimedia.org.[1]
Varför ska jag lämna en gåva och vad används mina pengar till?
Under de senaste 20 åren har Wikipedia utvecklats till en trovärdig informationskälla som miljontals människor förlitar sig på varje dag. Med mer än 6 700 sidvisningar varje sekund och mer än 350 redigeringar per minut är Wikipedia en av de 10 mest besökta webbplatserna i världen, och den enda större webbplats som drivs av en ideell organisation, Wikimedia Foundation.
Till skillnad från andra ledande webbplatser finansieras Wikipedia inte genom reklam, och vi säljer inte heller data om användare i vinstsyfte. Wikipedia stöds i stället av sina läsare – personer som finner värde i Wikipedia och vill fortsätta stödja vårt arbete med ett genomsnittligt bidrag på cirka 125 svenska kronor. Den finansieringsmodellen gör det möjligt för Wikipedia att förbli neutralt, pålitligt och fritt från kommersiella intressen.
Till exempel så här använder vi gåvorna för att bibehålla Wikipedia och erbjuda fri kunskap:
- Vi tillhandahåller teknisk infrastruktur i toppklass för en global webbplats – För att uppfylla Wikipedia-läsarnas behov runt om i världen har vi en internationell teknisk plattform som är jämförbar med världens största kommersiella webbplatser. Där ingår driften av våra servrar, men även det betydande konstruktionsarbetet för att se till att Wikipedia förblir tillförlitligt, säkert och snabbt samt skyddar din integritet.
- Vi gör så att du kan nå Wikipedia på alla dess språk från varje enhet – Gåvorna gör det också möjligt för oss att avsätta tekniska resurser så att du kan utnyttja Wikipedia på det språk och den enhet du föredrar, oavsett var du befinner dig, och oavsett om du använder en dator med fast telefonlinje, en surfplatta eller en smartphone. De flesta större webbplatser stöder i genomsnitt 50–100 språk – Wikipedia finns på ungefär 300 språk, ett antal som växer varje år. På varje anställd går det ungefär fyra miljoner läsare som använder Wikipedia minst en gång i månaden.
- Vi stöder projekt för att öka tillgången till pålitlig information – Vi samarbetar med Wikipedia-volontärer runt om i världen för att stödja deras idéer och hjälpa dem att erbjuda världen mer kostnadsfri kunskap. Varje år är cirka 10 % av vår budget vikt för gräsrotsprojekt som berikar, utökar och förbättrar kunskapen på Wikipedia.
- Vi försvarar och skyddar fri kunskap runt om i världen – Wikimedia Foundations policy och juridiska arbete bidrar till att ge alla rätt att få tillgång till, dela och skapa kunskap, samtidigt som vi skyddar våra frivilliga från hot om repressalier samt försvarar yttrandefriheten och rätten till öppen kunskap. Vi förespråkar gratis licenser och programvara med öppen källkod, och vi arbetar för att upphovsrättslagar skapas och reformeras så att människor kan dela och använda kunskap i större utsträckning. Vi bekämpar också censur och verkar för allas rätt att uttrycka sig och lära sig fritt. Stödet för det arbetet är avgörande för att ge användare överallt likvärdig tillgång till Wikimedia-projekt.
Trots Wikimedia Foundations betydande reserv verkar det vara bråttom att få in mer pengar till Wikipedia. Varför behöver ni ytterligare finansiering?
Vi är lyckligt lottade att ha en reserv. Det är inte pengar som vi använder för löpande utgifter, utan de får bara användas i undantagsfall, såsom en ekonomisk kris. Wikipedia och dess projekt är viktiga resurser som världen förlitar sig på dagligen. Meningen med våra reservfonder är att vi ska finnas kvar även om ett värsta scenario inträffar. Vår verksamhetsbudget och årsplan utvecklas genom en öppen, transparent process, och är beroende av såväl feedback från Wikipedias frivilliga som styrelsens godkännande. Detaljerna i budgeten och planen är alltid tillgängliga för allmänheten för vidare granskning.
Personalens löner är en del av era driftskostnader. Kan ni förklara hur de sätts?
Sammanlagt arbetar mer än 400 personer med teknik och produkter på Wikimedia Foundation. De sköter den tekniska plattform som hanterar mer än 20 miljarder sidvisningar per månad. Jämfört med de flesta större webbplatser åstadkommer vi mycket med små resurser. Dessutom arbetar cirka 100 anställda med volontärstöd och stipendieverksamhet, partnerskap med globala organisationer för att göra kunskap mer tillgänglig, samt juridiskt och policyrelaterat arbete för att reformera upphovsrätten, förhindra censur och försvara yttrandefriheten, men också för att se till att sekretess- och säkerhetspolicyer skyddar våra läsare och redaktörer i alla länder.
Vi vet att lönerna varierar över hela världen och vi anställer på mycket konkurrensutsatta marknader. Samtidigt är vi en ideell organisation. Därför anstränger vi oss för att vara rättvisa och anpassa oss efter inflation och löneskillnader, samtidigt som vi erbjuder alla en rimlig ersättning.
Hur gör jag för att lämna ett bidrag?
Det finns flera sätt att bidra till Wikimedia Foundation för att stödja Wikipedia och fri kunskap. De vanligaste är att betala via kredit- eller betalkort (VISA, Mastercard, Discover eller American Express), PayPal, banköverföring eller Amazon. Det finns även andra sätt att bidra, till exempel via en automatisk månadsgåva, check, postanvisning eller löneavdrag – se sidan om gåvometoder. Många valutor accepteras.
Vad är er integritetspolicy för bidragsgivare?
Vi åtar oss att skydda våra givares integritet och kommer inte att dela, sälja eller byta din mejladress till/med någon. I vår sekretesspolicy för donatorer finns fullständig information.
Är mina gåvor avdragsgilla?
Vissa bidrag till Wikimedia Foundation kan vara skattemässigt avdragsgilla. Besök sidan om avdragsmöjligheter för mer information.
Vad har ni för återbetalningspolicy?
Om du av någon anledning vill att din gåva ska återbetalas, kontakta oss på donate@wikimedia.org[1]. Följande information ska ingå:
- bidragsgivarens fullständiga namn
- gåvans datum – alla ansökningar om återbetalning måste göras inom 90 dagar
- gåvobelopp
- betalningsmetod som använts – men ange inte kreditkortsnummer i mejlet
- ursprungsland
- orsak till återbetalningen
Alla återbetalningar kommer att behandlas så snabbt som möjligt, men handläggningstiderna kan variera beroende på betalningsmetod. Observera att vissa betalningsmetoder kanske inte stöder återbetalningar eller kräver återbetalningar via den betalningsmetod (kort) som använts. Det kan också krävas ytterligare information för att behandla din återbetalning.
Varför ser jag insamlingsmeddelanden på Wikipedia trots att jag nyligen har lämnat ett bidrag?
Meddelandena är gjorda så att de ska visas för bidragsgivare som har aktiverat cookies i sina webbläsare, men döljas efter att de visats några gånger eller efter en gåva. Den mekanismen är dock beroende av en cookie som sparas i webbläsaren, och fungerar inte om du rensar webbläsarens cacheminne, raderar cookies eller byter webbläsare eller dator.
Det finns flera alternativ för att dölja insamlingsmeddelanden i framtiden:
- Om du klickar på X- eller Stäng-knappen i ett meddelande döljs det i en vecka. Det gäller dock inte det första meddelande du ser.
- Återvänder du till ”Tack”-sidan kan cookien sparas på nytt. Om du använder Wikipedia på flera enheter måste du besöka den här sidan från var och en av dem för att slippa meddelandena.
- Du kan också skapa ett konto på Wikipedia – meddelanden visas normalt inte för användare som loggar in på Wikipedia-konton. Mer information om hur du skapar ett konto finns här.
Varför har jag fått mejl om insamling trots att jag nyligen har lämnat ett bidrag?
Om du har fått ett mejl med en förfrågan om bidrag trots att du nyligen har bidragit, beror det i allmänhet på något av följande:
- Vi har flera mejladresser till dig i våra register.
- Du lämnade ditt bidrag mindre än ett dygn innan mejlet skickades. Den skanning vi använder för att filtrera bort nya bidragsgivare kan inte se gåvor från dagen innan mejlet skickades.
- Din gåva skickades antingen med en metod som tar längre tid att nå våra system, som en check eller banköverföring, eller med en metod som för över gåvan tillsammans med andra bidrag (utan din mejladress), såsom PayPal Giving Fund, Amazon Smile eller Humble Bundle.
Om du vill avsluta prenumerationen för en mejladress kan du klicka på länken för att avsluta prenumerationen längst ned i mejlet, eller skicka en begäran om att avsluta prenumerationen till donate@wikimedia.org.[1] Vi skickar vanligtvis mejl om insamlingar ungefär ett år efter din senaste gåva. Jämfört med andra ideella organisationer skickar vi väldigt få mejl till bidragsgivare. Om du lämnar bidrag som svar på ett förfrågningsmejl kommer vi inte att skicka dig någon ny förfrågan förrän ungefär samma tid nästa år.
Varför finns det ingen reklam på Wikipedia?
Vi tänker inte använda reklam som inkomstkälla. Vi anser inte att reklam hör hemma i ett projekt som ägnas åt kostnadsfri, pålitlig och neutral kunskap. Att införa kommersiella intressen kan äventyra Wikipedias tillförlitlighet som en neutral källa till information.
Vi är inte emot online-reklam och inte heller emot andra organisationer som har reklam. Vi tycker helt enkelt inte att reklam är lämplig i ett projekt som ägnas åt utbildning och kunskap – och särskilt inte i ett som strävar efter balans och neutralitet.
Var kan jag hitta ytterligare finansiell information?
Wikimedia Foundations årsredovisning omfattar det föregående räkenskapsåret. Där hörs rösterna från några av de hundratusentals människor som möjliggör Wikimedia-rörelsen.
Wikimedia Foundations årsplan beskriver vår budget för innevarande räkenskapsår. Den innehåller en sammanfattning av våra strategiska mål som organisation, ekonomisk information om kostnader och intäkter samt detaljerade förklaringar och riskanalyser.
Vad är Wikimedias gåvofond?
Wikimedias gåvofond skapades 2016 för att fungera som en permanent förvaringsfond. Syftet är att ge varaktig avkastning till stöd för Wikimedia-projektets verksamhet. Donationer till Wikimedias gåvofond placeras i en separat fond och investeras för att växa över tid. Gåvofonden förvaltas av Tides Foundation och övervakas av en oberoende rådgivande kommitté. Vid säkrad finansiering kommer intäkterna från gåvofonden att utgöra ett viktigt tillskott till Wikipedia och dess systerprojekt, vilket innebär trygghet för och tilltro till Wikipedias utbud och uppdrag under många år framöver. Du hittar mer information om Wikimedias gåvofond på wikimediaendowment.org.
Vilka är planerna för Wikimedias framtid? Vart är ni på väg?
I början av 2017 startade Wikimedia Foundation en global diskussion för att staka ut framtiden för Wikipedia och Wikimedia-rörelsen fram till år 2030. Vi kallar den Wikimedia 2030. Under den processen tog vi upp frågor som: Hur vill vi att Wikipedia och Wikimedia-rörelsen ska utvecklas? Vilka möjligheter och utmaningar ligger framför oss? Vilka trender inom teknik, utbildning, information och åtkomst kommer att forma vår framtid?
Baserat på denna diskussion och vår forskning förenar vi oss kring en strategi som kommer att hjälpa oss att bygga en mer hållbar, uthållig och engagerad rörelse som alla som delar vår vision kan gå med i. Vi kommer att anpassa oss till skiftande trender inom tekniken för att uppfylla våra användares behov och ska fortsätta att erbjuda tillförlitlig, transparent och neutral information. Vi kommer att bjuda in nya röster att ansluta sig till oss och se till att alla som vill dela kunskap på Wikipedia och Wikimedias webbplatser kan göra det. Vi kommer även att försvara de policyer och värderingar som har gjort det möjligt för Wikipedia och dess systerwebbplatser att blomstra. Vår strategi kräver att vi är djärva och experimenterar, precis som vi gjort tidigare. Den är och förblir en grundbult i vårt uppdrag att tillhandahålla gratis kunskap för alla.
Mer om Wikimedia 2030 och strategin för vår framtid finns på 2030.wikimedia.org.
Hur kan jag medverka i Wikimedia?
Först vill vi tacka för ditt intresse att stödja Wikipedia! Vi förstår alla inte har möjlighet att bidra med penninggåvor, och det är okej. Wikipedia kommer alltid att vara gratis för alla, och det finns flera sätt att bidra till Wikipedia.
- Du kan läsa och använda Wikipedia som din källa för tillförlitlig information på mer än 300 språk.
- Du kan redigera på Wikipedia – om du vill rätta till ett misstag i en artikel eller lägga till en hänvisning till en betrodd källa så gör gärna det! Den här guiden hjälper dig att komma igång med din första redigering.
- Är du fotograf? Då kanske du vill göra dina foton tillgängliga på Wikimedia Commons, varifrån många av de bilder du ser i Wikipedia-artiklar kommer. Läs mer om hur du laddar upp foton här.
- Du kan följa Wikipedia och Wikimedia på sociala medier och dela berättelser som är meningsfulla för dig. Ta en titt på @Wikimedia på Twitter, Facebook och Instagram, och @Wikipedia på Twitter, Facebook och Instagram.
- Är du utvecklare? Då kan du bidra med kod till Wikipedias och Wikimedias webbplatser. Med hjälp av guiden för nya utvecklare lär du dig komma igång.
Hur kontaktar jag Wikimedia Foundation?
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor eller funderingar. Frågor om gåvor skickar du till donate@wikimedia.org.[1]
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 På grund av mängden förfrågningar vi får använder vi Zendesk som plattform för respons från bidragsgivare. Genom att mejla till donate@wikimedia.org godkänner du att dina uppgifter kommer att behandlas av Zendesk-koncernen i enlighet med Zendesks villkor. Användare från följande länder bör läsa avsnitt A i Zendesks integritetspolicy för mer information om Zendesks landsspecifika praxis: Australien, Brasilien, Kanada, Japan, Nya Zeeland och Singapore.